onsdag 28 oktober 2015

Maktfullkomlig Sosseledning i Gävleborg

Ungefär en gång i månaden har vi regionstyrelse, det är där vi förbereder alla beslut inför fullmäktige och vi ser till att besluten blir verkställda.

I Gävleborg styr idag sossarna, miljöpartister, center och vänstern i en röd-grön röra. De har ett par mandats betryggande majoritet och behöver inte som tidigare vara orolig att någon bångstyrig miljöpartist ska rösta igenom oppositionens politiska förslag.
Man kan hantera en politisk majoritet på lite olika sätt men vi ser att regionens majoritet blir allt mer maktfullkomlig och bryr sig allt mindre om de demokratiska spelregler som ändå finns.

På dagens Regionstyrelsen hade man fem extra ärenden som inte funnits tillgänglig för oppositionen i mer än några timmar, trots att det funnits gott om tid att informera och bereda frågorna. Dessa beslut driver man igenom utan att tycka det är ett demokratiskt problem att alla partier inte haft möjlighet att läsa på ärenden och få information. Dessutom väljer man att ge miljonanslag till externa verksamheter utan att det finns underlag för att fatta beslut. Man hänvisar till dokument som inte finns och till forum där alla partier inte finns med och tycker att vi ställer för mycket frågor i regionstyrelsen.

När vi påpekar bristen på information och förankring blir de otrevliga, avbryter den som talar och snäser av oss i oppositionen på ett mycket obehagligt sätt. Är det på detta sätt som sossar vill styra och regera?

Alternativt kan man ha ett arbetssätt där det finns tid till diskussion och reflektion där man lyssnar till sina motståndare och försöker få fram beslut som man kan enas om, men inte i Gävleborg.
Är det så att man nu är så säker på att behålla makten i kommande val att man inte behöver bry sig om oppositionspartierna. Man räknar med att man kanske tappar några mandat i fullmäktige men då räknar man kallt med att ta in ytterligare ett Alliansparti i sitt styre och fortsätta som ingenting har hänt.

Det är men en olustig känsla och en klump i magen man går hem ifrån dagens regionstyrelse, hur mycket otrevligheter ska man behöva stå ut med?

söndag 11 oktober 2015

Vad händer efter decemberöverenskommelsen?

Jag är ingen förkämpe för decemberöverenskommelsen som nu har upphävts genom att en part har valt att lämna den. I och med detta beslut finns den inte i sin form längre.

Det parlamentariska läget som uppstod i riksdagen efter valet 2014 är inte unikt. Det har hänt tidigare i våra landsting och kommuner men även i riksdagen att vi har minoritetsregering eller minoritetsstyre i kommunerna, vilket i stort sett är samma sak. Det är endast i undantagsfall vi haft majoritetsregeringar men desto oftare har vi haft en minoritet som styrt med olika framgångar. I kommunerna har vi oftast haft majoritetsledningar men även där förekommer nu alltmer minoritetsstyrning, bl.a. Gävle, Söderhamn och Hudiksvall. Att man lyckats med detta beror på att partierna följer viss praxis. En sådan enkel praxis är att man röstar för sitt budgetförslag och finns det fler motförslag till regeringen/kommunstyrelsen så ställs dessa motförslag först mot varandra s.k. kontraproposition. Förlorar ditt förslag i omröstningen om vilket motförslag som ska ställas mot regeringens/kommunstyrelsen så avstår du i den fortsatta omröstningen. Detta har fungerat under alla år vi haft minoritetsregeringar.

Vad som nu hände förra hösten var att SD valde att inte följa denna praxis utan först rösta på sitt förslag och sedan när det föll röstade man på Alliansens budget.

Jag har själv upplevt hur det är att på detta sätt vinna en budget. Hösten 2008, 3 månader efter att jag tagit över som oppositionsledare i landstinget, så vann vi(Alliansen+svg) i landstinget en budgetomröstning när majoritetens avhoppade miljöpartist röstade på sitt förslag först och sedan i slutomröstningen mot landstingsstyrelsens budget röstade han på oppositionens förslag. Själklart blev vi glada över en sådan seger där vi bl.a. fick igenom entreprenadsättning av Bollnäs sjukhus.

Men denna glädje gick ganska snabbt över när centern inte ville bilda en ny borgerlig majoritet utan valde att bilda ”regering” med socialdemokrater och miljöpartister. Så nu i efterhand kan jag konstatera att jag hade mer än gärna gjort upp om en ”decemberöverenskommelse” då för att på så sätt hålla ihop Alliansen med möjlighet att ta över makten vid nästkommande val.

Nu blev det så att centern bytte sida och trots att de straffades hårt vid valet 2010 så har man valt att fortsätta att regera ihop med sossarna. Nu efter valet 2014 så tappade S,C,MP makten och då valde man helt enkelt att ta in vänstern i samarbetet, alltså mer socialism i landstingsledningen. Förhoppningen från S och C var att få med sig folkpartiet men med tanke på hur hårt man straffas av samarbete med S så valde FP att fortsätta det borgerliga oppositionssamarbetet.

Vad som nu händer nationellt vet ingen, landet måste ju regeras. Det värsta som kan hända är att man gör som i Landstinget Gävleborg d.v.s. bryter sönder Alliansen och ett eller flera partier går ihop med S. Detta innebär att vi för lång tid framöver har låst fast S vid makten och på samma sätt som i Landstinget Gävleborg så kommer skatter att höjas och det blir mer socialism, trots vad centern säger.

onsdag 7 oktober 2015

Dags att återindustrialisera Gävleborg

Sverige är ett litet land med en stor exportindustri. Det är de Svenska uppfinningar och den svenska industrin med sin export som har skapat möjligheten att bygga vårt välfärdsland.  Gävleborg har en historia som industrilän där en stor del av den svenska basindustrin har funnits och fortfarande finns här. Vi har lärt oss att historiskt så har de stora industrierna varit regionens ryggrad men samtidigt har man sagt att detta tillhör historien och vi går mot ett tjänstesamhälle. Vi har lärt oss att det är en naturlag att våra industrier flyttar utomlands och att vi avindustrialiserar Sverige och Europa.

Ska vi acceptera denna utveckling? NEJ!

Vi kan se att det pågår en trend i Europa, man håller på och återindustrialiserar Europa. Om det sker i resten av Europa varför kan det inte ske i Sverige och här i Gävleborg?

Idag har jag deltagit på ett mycket bra seminarium och workshop som Alliansen i Gävle arrangerade. Det handlade om denna återindustrialisering och vad som krävs för att återindustrialisera Gävle. Frågan kan såklart även appliceras på resten av länet och vad vi kan göra för att återindustrialisera Gävleborg.

När vi återindustrialiseras Sverige och länet handlar det inte om att vi ska återskapa det som en gång i tiden fanns utan vi ska se till att vi återigen blir den främsta industrinationen med nya och gamla företag som med nya produkter, processer och teknik blir världsledande.

En viktig del är att se denna utveckling som sker och bejaka den. Vi måste ta hand om de företagare och industrier som finns här och underlätta för dem att växa och satsa här. Hur kunde det bli så att såväl Ericsson och Läkerol valde att lägga ned här och satsa på andra fabriker i Sverige. En av orsakerna är att vi har en s-märkt region- och kommunledning som är helt ointresserad av dessa företag. Vi moderater har lyft detta tidigare och kommer intensifiera våra ansträngningar för att lyfta länet.

En del saker som måste göras är bl.a.
  • Ha en bra dialog med de företag och företagare som finns här.
  •  Se till att vi utbildar våra ungdomar till tekniska yrken som industrin behöver.
  • Se till att vår högskola får förutsättningar och stöd för att utbilda fler ingenjörer.
  • Underlätta för våra entreprenörer att få tag på riskkapital
  • Arbeta aktivt med att hjälpa våra företag att få kompetenta människor att flytta hit. Detta bör ske genom en medflyttarservice som hjälper familjer att etablera sig här.
  • Skapa långsiktiga spelregler för företag, för att satsa framtida investeringar här krävs långsiktighet från företagare men också kommunen och regionen.
Allt detta kan inte någon aktör göra själva det krävs att vi (kommun, region, företag och civilsamhället) samarbetar och gemensamt arbetar mot detta.

Resan har nu börjat och jag är helt övertygad om att tillsammans ska vi få den Svenska industrin att blomstra och Gävleborg ska vara Sveriges framtida industricentrum.