söndag 27 september 2015

Stort mot(s)tånd till mellanvårdsplatser trots akuta behov

När Gävle kommunfullmäktige beslutate om budget 2015 så fick Alliansen igenom en del tillägg till budgeten. Ett av dessa tillägg var att man skulle utreda behoven av mellanvårdsplatser tillsammans med Regionen. Vi har under många år påpekat behoven av dessa och vi har alltid fått höra att det inte behövs. Detta säger man trots att vi vet att vi har ständiga överbeläggningar på våra sjukhus. Nu tog Alliansen i Gävle kommun initiativ till detta genom detta tillägg vilket är mycket bra.

Nu skriver GD om att man i kommunen har utrett detta. Jag fick frågan i torsdag hur jag ser på detta och jag blev mycket förvånad över tjänstemännens slutsats. Det har inte tagits något politiskt initiativ till dialog mellan kommunen och regionen. Vi träffar länet kommuner regelbundet och frågan har inte lyfts vid ett enda tillfälle. Man hävdar även att ingen ser att det finns behov av dessa platser. Hur kan man utan att ha pratat med varandra hävda att det inte finns några behov. Regionen hävdar att kommunerna inte vill samarbeta kring detta och kommunen säger att regionen inte vill. Hur vet man det om man inte har pratat med varandra. Dessutom vet vi att kommunfullmäktige i Gävle i alla fall vill få till dessa platser.

Kommunen hävdar även att man tar hand om de färdigbehandlade patienterna på ett bra sätt, gör man verkligen det?

Behovet är stort vilket vi märker när vi gör besök i våra verksamheter. Detta är något som vår personal ofta tar upp med oss och när vi berättar om våra idéer med mellanvårdsplatser blir de helt lyriska. Vi vet att det i snitt är 22 patienter som ligger på överbeläggningsplats varje dag och tyvärr så är de allt för ofta i korridoren. Vi får även berättat för oss att man lägger palliativa patienter i förrådsutrymmen p.g.a. platsbrist.

Dessutom får vi regelbundet siffror på hur många patienter som är färdigbehandlade och väntar på att kommunerna ska ta hand om dem. Under våren har det varit 67 patienter i snitt på våra sjukhus varje dag som är medicinskt färdigbehandlade. Utav dessa är 19 patienter från Gävle och som väntar på att kommunen ta hand om dem. När det är som mest tryck på sjukhuset så skickar man dessa färdigbehandlade patienter till Selfhelp i Söderhamn(ett behandlingshem för drogberoende) där de får vänta på att kommunerna tar hand om dem.

Det är alltså 19 patienter från Gävle varje dag som är färdigbehandlade och som skulle må bra av att vårdas på mellanvårdsavdelning på sjukhuset istället för som idag ligga i korridoren. Skulle vi se till att alla dessa 69 patienter från länets alla kommuner togs om hand på ett bättre sätt så skulle överbeläggningarna försvinna på sjukhusen. Trots detta så påstår tjänstemännen på Gävle kommun att problemet med färdigbehandlade patienter inte finns längre.

Så när kommunen säger att det inte finns behov utan att ha pratat med Regionen så blir jag mycket frågande till deras utredning. Har man verkligen gjort det som fullmäktige beslutade?

Avslutningsvis kan jag konstatera att dessa patienter skulle må mycket bättre om Alliansen styrde i kommunen och regionen.

måndag 21 september 2015

Hur har sommaren varit i Regionen?

Jag har tillsammans med mina oppositionsrådskollegor gjort en del besök under slutet av sommaren. Syftet med dessa besök har varit att få en så bra bild av sommarsituationen som möjligt. Ofta när vi får redovisat av ledningen hur sommaren har varit så får vi det redovisat för oss väldigt sent, ofta på våren året efter. Det känns även som bilden är väldigt tillrättalagd och för att nyansera detta så gör vi egna besök där vi träffar chefer och personal.

I år kommer vi inte få någon redovisning i regionstyrelsen, vi försökte få upp ett sådant ärende på dagordningen i onsdags på styrelsen med den politiska majoriteten vägrade att ge oss någon sådan information. Ett mycket märkligt beteende. Det är Regionstyrelsen som är ytterst ansvarig för hur allt fungerar i regionen och för vår personalpolitik.  Så i år får vi helt enkelt förlita oss på den bild som vi har fått vid våra besök och det som vi kan läsa via media.

Det är mycket inspirerande och intressant att vara ute i våra verksamheter där vi får träffa medarbetarna. De bästa besöken är när vi får tid att sitta ned en stund med personalen och höra hur det fungerar och hur de ser på sin arbetsplats. Vi märker att det finns ett stor engagemang hos våra medarbetare och de gör sitt allra yttersta för att ge en så bra vård som möjligt.

Sommaren har varit ungefär som tidigare somrar. Vissa avdelningar har haft det riktigt tufft medan andra har haft det lite lugnare. Gävle sjukhus har haft ungefär lika mycket överbeläggningar som förra året medan Hudiksvall haft lite fler än tidigare år.

Personalen har fått semester men inte som man alltid har önskat, i vissa fall blir man tvingad till semester i maj eller september. Det har krävts en del "beordring" d.v.s. man tvingar in personal som skulle ha varit ledig. Detta medför att medarbetarna har konstant dåligt samvete när man är ledig och man får ångest när de ringer eller SMSar från arbetsgivaren om att de vill att man ska arbeta extra. Kvällspassen på fredagar är extra jobbiga, då är risken stor att man tvingas arbeta extra i helgen efter som de inte får tag på någon som kan komma in och arbeta extra. Man känner att man sviker sina kollegor när man inte arbetar extra. Det är även svårt att planera sin fritid eftersom man inte vet när man kommer hem efter jobbet, om man ens kommer hem samma dag. Många av medarbetarna orkar inte längre jobba heltid utan väljer att gå ned på deltid för att orka med och därför söker sig många till andra arbeten och arbetsgivare.

För att lösa bemaningsproblematiken har ledningen beslutat att ge vissa yrkesgrupper och vissa avdelningar extra ersättning när de arbetar extra. Exempelvis får sjuksköterskorna på förlossningen i Hudik ett par tusen extra per arbetspass medan deras kollegor i Gävle inte får något extra. Detta skapar såklart mer problem än vad det löser. Visst kan det bli lättare att bemanna avdelningen i Hudik men detta på bekostnad att barnmorskorna i Gävle inte vill arbeta extra och de som gör det åker hellre till Hudiksvall.

Det är svårt att få tag på vikarier under sommaren, vilket inte är så konstigt. Det finns inte så många sjuksköterskor som bara går och väntar att få arbeta extra på sommaren. Därför måste vi se till att vi får en bemanning som är långsiktig hållbar.

När det gäller vårdplatser så saknas det enkelrum på sjukhusen. Trots att alla vet att det är enkelrum som gäller så har vi alldeles för många avdelningar som har mest två-sala och fyr-salar. Behovet av enkelsalar är inte bara för att patienterna ska få lugn och ro utan det är viktigt för patientsäkerheten. Dessutom krävs det att det finns separata toaletter för alla patienter.

För att lösa, bemanningen under sommaren, rekrytering och moderna lokaler krävs nytt ledarskap. Det är inte personalen som är ansvarig för att vi har de problem vi har utan det är den högsta ledningens ansvar.

Vi i oppositionen (M,SVG,FP,KD) har sammanställt våra i besök i en rapport. Där beskriver vi vad vi har hört vid våra besök i verksamheterna och vad vi anser måste göra för att kommande somrar ska fungera bättre.

Läs rapporten här

söndag 20 september 2015

Granskning av oppositionens arbete

Idag kan vi läsa på GD.se en kartläggning av oppositionens arbete i Regionen. Där framställer man oss moderater som minst aktiva i regionpolitiken. Jag blev intervjuad av reportern och blev lite förvånad av hans slutsatser. Reporterns teori bygger på antal interpellationer/motioner/frågor per fullmäktigeledamot, vilket är väldigt missvisande för att påvisa engagemang.

Är detta en relevant jämförelse? 

De initiativ som tas sker i de politiska partierna. Det är inte enskilda ledamöter som agerar självständigt utan allt görs tillsammans genom dialog och förankring inom partiet. Ett förslag till initiativ kan väckas av någon men det är någon helt annan som skriver under.

Tittar vi istället på antalet initiativ i fullmäktige, vilket motioner/interpellationer och frågor kan
kallas, så ser resultatet ut som följande:

Interpellationer(En eller flera frågor som det oftast blir debatt omkring)
M, 13
SVG, 8
FP, 6
SD, 5
KD, 4
C,MP 1 var
S,V 0

Motioner(förslag som kommer till beslut när majoriteten så bestämmer, dröjer oftast flera år)
SVG, 12
SD, 11
M, 4
KD, 4
FP 2
S,V,C,MP 0

Fråga(En enkel fråga som man i princip ska kunna svara ja eller nej, dessa generar ingen diskussion)
SD, 8
KD, 6
SVG, 3
MP, 1
M, 0
FP, 0
S,V,MP,C 0

Sedan kan man se debatten i fullmäktige och där avgöra vilka som är mest aktiva i debatten, där finns alltid journalisterna med och kan själva avgöra detta. Jag tror inte SD är de som bidrar mest till debatten. Utöver detta så visar sig engagemanget även i antal förslag och ärenden som väcks i nämnder och styrelsen, där finns ingen extern närvaro eller webbsändning. Till detta så har alla partier lagt egna budgetförslag där man kan se vilken skillnad det är på de politiska förslagen. Sedan kan man alltid diskutera vilken kvalité det är på respektive interpellation/motion, men den
bedömningen ska jag nog överlåta till någon mer opartisk att bedöma.

Jag välkomnar medias granskning av politiken och oss oppostionspolitiker men slutsatsen blir att det är väldigt svårt att göra dessa jämförelser för att utse något parti eller person som är mest aktiv i politiken. Sedan ser jag framemot granskning av de som faktiskt vann valet och huruvida de sköter sitt uppdrag bra eller inte och om de uppfyller sina vallöften.

fredag 11 september 2015

Envist Regionråd undviker debatten om landsbygdens förutsättningar

Jag har i en serie debattartiklar debatterat med Regionråden Jan Lahenkorva om vilken politik som är rätt för landsbygden. Eftersom utrymmet i tidningen är begränsat så väljer jag nu att svara på den via denna blogg istället

Allt började med att Jan ifrågasatte moderaternas ställningstagande när det gäller vinster för statliga företag. I ett remissyttrande till regeringen så ville majoriteten i Regionen (S,V,C,MP) att staten skulle ta bort kraven på vinst för statliga företag. Detta för att öka möjligheten att verka på landsbygden.

Vi anser, som övriga Alliansen, att statliga företag måste gå med överskott. Ett företag som inte tillåts gå med överskott kommer aldrig överleva på sikt. Denna uppfattning delas inte av majoriteten i regionen. Vad händer om statliga företag som exempelvis Postnord, Telia, Apoteket inte har samma krav som och förutsättningar som andra bolag, d.v.s. de tillåts gå med underskott? De andra företagen kommer inte klara av att verka i Sverige och de slås ut på sikt. Alla aktörer ska ha likvärdiga villkor.

Däremot välkomnar vi Alliansregeringens genomförande av möjligheten till statligt stöd till vissa verksamheter på landsbygden. Exempelvis får Apoteken, bensinmackar visst stöd. Dessa stöd är utformade så att de är konkurrensneutrala. Apoteket Kronan(privat bolag) i Hedesunda får ett statligt stöd för att finnas där så underlättar det för Hedesundaborna att få tillgång till mediciner. Att Apoteket AB( Drivs av staten) slipper generera 3% vinst så underlättar det inte för Hedesundaborna. Detta var ett konkret exempel på vilka konsekvenser Jan Lahenkorvas politik får.

I nästa replikskifte så i frågasätter han återigen vårt ställningsgatande om att grundligt utreda de lagliga förutsättningarna för deras Vänsterprojekt ”mobilsamåkning”

För det första så motsätter vi moderater oss inte samåkning. Däremot så finns det lagar och regler som reglerar hur man får köra andra människor och ta betalt. Det kan inte ha undgått någon att sådan verksamhet är starkt ifrågasatt om de verkligen lever upp till de lagar som finns. För att köra en person och pengar utbytes så ska det ses som Taxiverksamhet enligt Taxilagen och Taxiförordningen. Undantaget är om man samåker till/från jobbet/skolan och utryckningsfordon. Allt annat är att anses som svarttaxi.

Sedan kan man även ifrågasätta sig vad händer med Taxinäringen när privatpersoner börjar ”samåka” och ta betalt. Vi vet att Taxinäringen på landsbygden har svårt att överleva redan idag.

Detta var två saker som Jan lyfter fram.

Jag försökte då ställa frågor till honom, på vilket sätt påverkar den nationella politiken förutsättningarna för landsbygden.

Att S och MP chockhöjer bensinskatterna kan inte undgå någon. Vem drabbas framförallt av detta? Svar: landsbygden.  Vem drabbas hårdast av införande av kilometerskatten, d.v.s. att straffbeskatta transporter av varor? Svar landsbygden. Vem påverkas av en rovdjurspolitik som försvårar jakt och friluftsliv? Landsbygden.
Vilka konsekvenser dessa förslag får vill inte Jan Lahenkorva svara på!

Är man inte beredd att diskutera helheten av sin förda politik  för landsbygden så är den politiska debatten ganska meningslöst.

Inlägg Jan Lahenkorva 2015-06-13

Min replik 2015-06-15

Inlägg Jan Lahenkorva 2015-09-01

Min replik 2015-09-08

Replik Jan Lahenkorva 2015-09-10


tisdag 8 september 2015

Besök från norr

Igår hade vi besök av mina moderatkollegor i Landstinget Västernorrland. De har föreslagit att lägga ut något eller delar av ett sjukhus hos dem på entreprenad och de är intresserade hur processen gick till när vi i Landstinget Gälveborg upphandlade driften av Bollnäs sjukhus.

Processen med upphandling påbörjades med att oppositionens budget gick igenom hösten 2008, det var den första budgeten som jag arbetade med när jag började som heltidspolitiker i Landstinget. I den fanns det flera förslag på hur vi kunde få ordning på organisationen och ekonomin. Efter mycket diskussioner och överklagande så tog Aleris över driften april 2012. Detta var möjligt tack vare att vi hittade en bred uppgörelse mellan framförallt oss moderater och socialdemokraterna. Genom denna breda uppgörelse så fick vi in flera som var intresserade av att lägga ett anbud och man förstod att det fanns långsiktiga förutsättningar för att kunna driva och utveckla Bollnäs sjukhus.

Det har även hänt andra positiva saker genom åren inom Landstinget Gävleborg som andra runt omkring oss är intresserade av. Exempelvis så har vi varit ett föredöme när det gäller att korta väntetiderna till vården. När jag kom in i landstinget 2008 så hade Gävleborg Sveriges längsta köer. Vi påtalade då att det gick att korta dessa men vi fick höra att det inte gick utan det skulle kosta väldigt mycket. Men när Alliansregeringen införde resultatbaserad ersättning så såg man möjlighet at få ta del av den s.k. kömiljard och man började att arbeta systematiskt med att öka produktionen och korta köerna. Detta arbete var så lyckosamt så efter ett par år så kunde vi se att vi var ett av de landsting som hade kortaste köerna i landet.

Det händer mycket som är bra i Gävleborg men det finns fortfarande otroligt mycket att göra för att Gävleborgarna ska få tillgång till den bästa möjliga vården.