fredag 8 december 2017

De omutbara

Titt som tätt så dyker mutskandaler upp inom såväl det offentliga men också inom det privata. Att enskilda tjänstemän, eller politiker för den delen, inte vet vad som kan kännetecknas som muta kanske inte är så konstigt. Gränsdragningar är alltid svåra att göra och är man aktiv i en bransch så är det lätt att man anpassar sig till den kultur som råder och bara hänger med motivet att alla andra gör ju så.

Som politiker är detta extra viktigt att man håller sig borta ifrån. Det är så pass viktigt att man inte ens ska vara i närheten av att folk ska kunna uppfatta som att jag som politiker är mutbar eller påverkansbar på oegentligt sätt. Samtidigt ska vi politiker vara påverkansbara, varför ska vi annars vara politiker? Genom att lyssna till kloka människor i samhället ska vi utforma vår politik som ger svar på de utmaningar som finns i samhället. Att göra detta utan att vara möjlig att påverka blir ju en paradox.

Personligen är jag noga med att inte ta emot gåvor eller förmåner i min roll som förtroendevald. Men vart går gränsen? För den som vill så finns det bra utbildningar i detta som man kan gå. Och som ansvarig för vår politiska verksamhet så ska jag även säkerställa att de förtroendevalda känner till vad som är lagligt och inte, samtidigt finns det en gråzon där det kanske inte är olagligt men tveksamt och i vissa fall omoraliskt. Där ska vi politiker inte vara.

Så när dessa skandaler dyker upp, nu senast Lantmäteriet, så påminns jag själv om att tänka till. Har jag omedvetet blivit påverkad på ett tveksamt eller otillbörligt sätt. Så även om det är jobbigt för de som drabbas av drevet idag så är det bra för oss andra att bli påminda.

torsdag 16 november 2017

Nu växer vårdköerna igen

En av de viktigaste sjukvårdsfrågorna för väljarna är de långa och växande vårdköer. Vi kan se att köerna till vården växer allt snabbare till vården i länet, tyvärr så ser vi även att situationen blir bara värre.

När Alliansregeringen tillträdde 2006 så hade man identifierat de långa vårdköerna som ett av de stora problemen inom sjukvården.  Man kunde konstatera att det var en statisk kö som varken växte eller krympte vilket innebar att man klarade av att operera lika många patienter som sattes upp på väntelistan. För att komma tillrätta med detta så införde man ”kömiljarden” vilket innebar att man vände på logiken. Tidigare gav man extra medel till de som hade längst köer eftersom de hade störst behov, detta innebar att man premierade de som hade långa köer. Alliansen vände på logiken istället och lät de som hade korta köer dela på 1miljard kronor årligen.

Gävleborg var ett av de landsting som hade längst köer 2006 och med införandet av kömiljard och ett fokus från oss politiker i regionen så lyckades vi korta ned köerna till ett av de bästa landstingen, detta utan att lägga några egna extra medel. Vi lät istället de som lyckades hålla vårdgarantierna dela på den del av kömiljarden som regionen fick ta del av, man kan säga att vi hade en lokal kömiljard med samma logik som den nationella d.v.s. de som hade korta köer fick extra medel.

När den rödgröna regeringen tillträdde efter valet 2014 så meddelade man att kömiljarden skulle avskaffas och man införde en professionsmiljard istället(vad nu det är). Konsekvensen blev att köerna nu växer igen. Trots att denna logik är väldigt tydlig och enkel att förstå så bryr sig inte den politiska ledningen i regionen och man förnekar att Alliansregeringen gjorde något som faktiskt gav effekt.

Därför föreslår vi moderater att nationellt återinföra kömiljarden och jag anser att vi även ska göra detta lokalt. Att bara strunta i de behövande patienter som står i långa köer är inte humant och inte värdigt ett välfärdsland som Sverige. Dessutom är det samhällsekonomiskt vansinne eftersom dessa köer gör att människor inte kan arbeta.

Politik gör skillnad och väljarnas val gör skillnad, där är kömiljarden ett bra exempel.

onsdag 15 november 2017

”Det behövs fler vuxna inom politiken”


Att ha förmånen att ha ett förtroendeuppdrag är något stort. Att människor aktivt går till valurnorna vart fjärde år och väljer vilka personer som ska företräda dem är något stort som inte alla människor i världen har möjlighet till.

Men samtidigt som man får förtroende att representera andra så tar man även på sig att vara ett föredöme och förebild för andra. Vi politiker ska verkligen leva efter devisen ”leva som man lär”, detta gäller såväl att man betalar de skatter som vi gemensamt beslutat om eller uttrycker sig på ett sådant sätt som man vill att andra ska göra.

Det politiska samtalet kan ibland bli väldigt hårt och brutalt. Man lär sig även som politiker att utnyttja språket och sina uttrycksätt för att förminska och mobba andra. Detta är något som vi tyvärr alldeles för ofta får uppleva. När det händer så är vi dessutom dåliga på att påpeka detta och säga ifrån.

Detta förekommer inte bara mellan politiska motståndare och mellan partier utan det sker även helt öppet internt mellan partivänner inom samma parti. Vissa partier verkar ha som intern kultur att mobba andra för att själv göra karriär eller få personliga fördelar. Det finns även kulturen att det skapas undergrupper som sedan bekämpar andra grupper/personer inom partierna genom att baktala och förtrycka andra, detta för att tillskansa sig så mycket makt som möjligt. På något sätt så står de egna framgångarna före partiets och framgångar i de politiska sakfrågorna.

Därför känns det nu riktigt skönt att höra hur min nya partiledare lyfter dessa frågor, han har uttryckt sig som att det ”det behövs fler vuxna i politiken” vilket det faktiskt handlar om. Vi brukar även påminna om att sätta ”laget före jaget” vilket inte är självklart för alla.

Det finns helt enkelt mycket att jobba med de interna partikulturerna och jag hoppas och vill att vi moderater ska leda denna process. Kan vi få bort sådana oönskade beteenden hos oss så tror jag att våra förtroendevalda kommer trivas mer och vi kommer attrahera nya människor till politiken och till sist så kommer även väljarna se detta och då kommer förtroendet för oss att öka.

onsdag 1 november 2017

Havererat framtid(s)bygge

Den socialdemokratiska regionledningen har lagt mycket av sin politiska prestige i något som de kallar för Framtidsbygget. Det handlar om att man äntligen vill investera i våra sjukhus och man har därför arbetat fram projekt för Gävle och Hudiksvalls sjukhus. Detta var något som vi i oppositionen föreslog redan inför valet 2010, där vi presentera vår vision av våra två akutsjukhus.

Så nu har sossarna äntligen vaknat, i april förra året beslutade fullmäktige om ett byggprogram för Gävle och Hudiksvalls sjukhus som sedan har blivit kallat Framtidsbygget. I april förra året var tidplanen till byggstart 2018 och att allt skulle vara klart 2021. Man avsatte 5miljarder på dessa investeringar under perioden. Jag kan konstatera att kostnaden är väldigt mycket högre än vad vi tidigare sett i Gävleborg, dessa nya vårdlokaler(vårdavdelningar och mottagningar) kommer då kosta nästa dubbelt så mycket per kvadratmeter som vad vi spendera på vårt nya operationshus i Gävle. Innan man över huvud taget skulle sätta spaden i backen så planerar man dessutom att spendera 500miljoner i projekteringskostnader vilket motsvarar 1,5 operationshus.

Vi har tidigare fått veta att man redan spenderat 200miljoner och idag kom nya chockbesked. Man har gjort felaktig upphandling och har därför valt att avbryta hela projektet och ska nu göra en ny upphandling. Dessutom kommer man kasta allt det som man tidigare har producerat i papperskorgen vilket innebär att man flyttar 90miljoner från investeringsbudgeten till en förlustpost under regionstyrelsen. 90 miljoner åt h….e bara för att man inte har koll på läget.

När vi börjar ställa frågor om detta så tycker majoriteten att allt är i sin ordning. Vad är det för politisk ledning vi har? Varför är man inte rädd om de skattepengar vi har? Att bara kasta arbete för 90miljoner i sjön med en axelryckning är häpnadsväckande. Det verkar som man helt tappt greppet om de framtida investeringarna.  Inte nog med att man kastar iväg mångmiljonbelopp så skjuter man nu hela projektet på framtiden.

Det ser inte bättre ut än att hela Framtidsbygget har havererat fullständigt.

lördag 28 oktober 2017

Halvtid i höstpolitiken

Nu har vi kommit halvtid in på hösteterminen inom politiken. Det har varit en turbulent höst inom moderaterna där vi har avsatt en partiledare, valt en ny och beslutat om delvis ny politik. Så här efter en tuff tid kan det vara bra att reflektera över vad som egentligen har hänt de senaste månaderna.

Det var en tuff start på hösten där delar av mitt parti ville att vår dåvarande partiledare skulle avgå. För mig är det viktig att stå upp för partiet och finns det problem så hanteras dessa internt. Jag var tydlig då att vi i Gävleborg avsätter inte partiledare genom media.  Vi står upp för vår partiledare tills dessa vi har en ny. Har vi synpunkter framför vi dessa internt inte via media. Jag har efter denna process fått mycket stöd för vårt sätt att agera och det känns bra.

Situationen blev såklart ohållbart och Anna valde därför att avgå. Det känns tråkigt att hon aldrig fick möjligheten att pröva sitt förtroende i ett allmänt val, men beslutet att lämna var hennes. Vi skulle sedan, återigen välja en ny partiledare under kort tid. Denna gång var vi noga med i länet att vi skulle ha en bra process där vi öppet skulle ta in nomineringar och diskutera vilken profil och person som vi tror skulle göra ett bra jobb. Vi gjorde även ett internt arbete där vi analyserade orsakerna till att vi tappat så mycket i opinionen. Även denna analys var viktig för att kunna göra ett nytt avstamp. Självklart så återkopplades detta till partiledningen helt enligt vår arbetsmodell att återkoppla internt och inte externt.

Sedan valde vi då Ulf och det känns riktigt bra. Återigen kommer vi tillbaks till våra värderingar och vad vi moderater står för, vilket jag har efterfrågat under en längre tid. Vi lämnade strategin att bara pumpa ut nya förslag och istället prata om vad vi vill uppnå och varför. Det känns även bra att vi har en partiledare som kan utrycka sig på ett sätt som man känner igen sig i och dessutom ger han oss övriga bra begrepp vi kan använda, exempelvis ”företagare ska uppskattas inte beskattas” och ”det krävs fler vuxna i politiken”

För ett par veckor sedan så genomförde vi vår arbetsstämma där vi lade fram vår politik inför valet. Jag kan konstatera att allt inte blev som jag ville men det känns ändå bra att vi nu har fortsatt i nya moderaternas anda d.v.s. att ständigt ompröva vår politik till dagens utmaningar.
Nu ser vi att opinionen gör historisk snabb vändning. Det som är viktigt är att vi inte får luta oss tillbaks utan fortsätta att arbeta för en ny moderateledd Alliansregering. Varför vi ska göra det är för att det är det som krävs för att vi ska se alla människor och ge dem de bästa förutsättningarna att forma sina liv.

Eller som Ulf utrycker sig, moderaterna ska vara ett parti för hoppfulla och Sverige ska vara ett land för hoppfulla.

måndag 9 oktober 2017

Slumpmässiga alkohol/drogtester, det var fel då och är fel nu

Nu är det dags för regionen att införa slumpmässiga alkohol- och drogtester och detta emot fackens vilja(vilket innebär medarbetarnas vilja). Beslutet fattade landstingsstyrelsen/regionstyrelsen 2013 och 2015 så det har alltså tagit fyra år att införa det.

Ingen ska såklart vara drogad eller alkoholpåverkad på jobbet och vid en första fundering så kan det låta som en bra idé att slumpmässigt testa all personal.

När beslutet togs så var vi i oppositionen emot förslaget. Däremot ville vi att man skulle utöka den testning som redan skedde av personalen som direkt påverkar patientsäkerheten. Det handlar om exempelvis ambulansförare, kirurger o.s.v. Det kan handla om att den som kör bil ska ha alkolås eller liknande tekniska lösningar. När det gällde alkohol så gjordes det redan då för dessa grupper men vi ville utöka med andra drogtester också, men det tyckte inte majoriteten då.

Vad är då problemet att testa all personal?

Förutom integritetsfrågan, som många för fram, så tror inte vi att detta kommer lösa problemet. Det som istället riskeras är att våra chefer kommer strunta i att se problem på arbetsplatsen och agera. Man kan tänka sig att man tänker att dessa saker kommer komma fram vid dessa tester, men eftersom de är slumpmässiga så kan det ta ganska lång tid innan den medarbetare som har problem testas. ¼ del av medarbetarna ska testas varje år så det kan gå bra många år innan alla är testade.
De som vill använda droger vet såklart även hur man ska undkomma sådana tester så frågan är om man kommer upptäcka någon över huvud taget. Det handlar om att inte genomföra den eller manipulera provet, vilket är ganska enkelt.

Istället är det den närmaste chefen som ska ha sådan koll och kompetens och kan avgöra om en medarbetare har problem och använder droger eller är berusad på jobbet. Genom att vara närvarande, samtala med och se sina medarbetare så kan dessa problem upptäckas tidigt och rätt åtgärder kan sättas in direkt. Nu riskerar man att hänvisa till dessa tester innan man tar tag i frågan.

Så majoriteten gör det som är enklast men det kommer såklart bli kontraproduktivt och skapa en massa missnöje hos medarbetarna och mindre engagerade chefer. Frågan kommer att komma upp igen när vi ska revidera dessa styrdokument inom kort och vi kommer då, återigen, göra allt för att stoppa detta vansinne.

söndag 8 oktober 2017

Uppladdning inför en viktig vecka

Moderaterna går in i en ny viktig era. Vi har precis valt ny partiledare som ikväll ska prövas för första gången i sin nya roll genom att delta i Agendas partiledardebatt. Senare i veckan har vi fyra dagars partistämma där vi ska bestämma om den framtida politiken.

Samtidigt som vi har en ny partiledare ska han också bygga upp det nya laget som ska leda moderaterna och Alliansens till valseger, vi har redan sett en del förändringar och det kommer säkert komma fler. Under den vecka som Ulf varit partiledare har han pratat på ett helt nytt sätt. Han har lyft fram våra värderingar och pratat om vad vi moderater vill åstadkomma. Han har redan lyckats sätta flera bra citat som sätter en helt ny politisk agenda. Ett av de som fått mest genomslag är att det behövs vara fler vuxna i politiken. Där pekar han på något som pågått länge inom politiken och som bara eskalerar, snabba korta angrepp som ger många klick på sociala medier.

Han har även pratat om att Sverige ska vara ett land för hoppfulla och vi moderater ska vara partiet för de hoppfulla. Det visar på att även om det finns problem och vi lever i en orolig omvärld så ska vi sikta framåt och tro på att vi faktiskt kan göra saker bättre.

På torsdag börjar arbetsstämman som ska sätta den nya politiken. Vi har under våren arbetat i arbetsgrupper för att forma de nya förslagen, detta har sedan partistyrelsen bearbetat och nu läggs dessa förslag fram på stämman. Det finns mycket bra förslag men samtidigt kan jag känna att det är lite för lite ny sjukvårdspolitik. De få förslag som finns är bra men det krävs mer för att vi ska få ordning på sjukvården. Det är kanske inte partistämman som ska slå fast den politiken utan den får vi göra lokalt och regionalt, det är ju ändå här hos oss vi kan göra skillnad för patienten. Staten får se till att regelverket är patientanpassat och skapar bra förutsättningar för oss lokalt.

Så denna söndag kommer jag spendera med att läsa på handlingarna inför stämman och självklart kommer jag se debatten ikväll.